Maria Karlberg

Veckorna går - läget består
Dags för en uppdatering. Haft semester i min bandoms skogar, hemma på tomten i Ljustorp har det ätits hallon, jordgubbar, svarta vinbär och omogna krusbär så det stått mig upp i halsen. Man jag kan inte sluta, det är så lätt att bara ta en till! Och värre laster kan man ju ha..  Förutom bärfrosseri har det badats i sjöar, tjärnar och åar och temperaturen i vattnet har ibland överstigit den i luften, det gillar jag! Det blev en syskonutflykt med storebror till Skulebergets där vi klättrade Via Ferrata (askul, man klättrar längs en vajer som man säkrar sig i och således kan man relativt tryggt hänga på en bergsvägg 100m ovanför marken), därefter  vidare in längs vandringslederna i Skuleskogen. Övernattning i en stuga och mer bad, korvgrillning och rödvin. Går förresten rykten om att det ska bli en ny terrängmara i de här trakterna i höst…
Tomas anslöt senare efter en veckas skyrunning i de Italienska alperna. Tanken från början var att vi skulle dit bägge två och mamma och pappa skulle vara barnvakt åt Fridolin, men eftersom min tidigare fina form nu ligger nergrävd i ett djupt sumpträsk någonstans sket jag i det. Och faktum är att jag inte riktigt vet hur jag tänkte när jag anmälde mig, över en vecka borta från Frida hade inte känts speciellt bra.
MEN – jag är fortfarande inte frisk. Högintensiv träning känns som en dröm i fjärran och jag har sprungit mer hos läkare än på stigarna de senaste veckorna. Nu senast igår fick jag lämna en massa prover och odlingar på vårdcentralen, på tisdag i nästa vecka får jag svaren. Läkaren har väl egentligen ingen hypotes utan bara söker brett efter något som kan ge en förklaring.  I väntan på detta kör jag min egen kur - jag som sällan äter annat än en massa mat har handlat kosttillskott och sånt tjafs för en massa pengar. Det ser ut som hemma hos en sjuk pensionär hos oss, pillerburkar och flaskor med diverse innehåll överallt; Selen, Zink, Probiotika, Omega-3, allergitabletter (har aldrig varit allergisk men läkaren tyckte jag skulle testa), järntillskott…
Så är läget. Men det känns ändå okej. Jag har bestämt mig för att det kommer att gå över, det finns inga alternativ. Och nu har jag inte lika bråttom längre, formen och därmed säsongen är ändå helt väck så nu kan jag fokusera på att bli frisk snarare än att komma igen.
Via ferrata-klättring på Skuleberget

Frukost i skogen

Inte helt fel =)

Vågar knappt kika över kanten... en skreva som jag aldrig minns namnet på i Skuleskogen.
En scen till Ronja Röverdotter är inspelad här!


Morgondopp i Skrattabborrtjärn

Här ser Frida ut som en riktig fighter, men det är inte så illa som det ser ut. Blodet kommer från ett minimalt sår på fingret som hon fick när hon höll på att plocka blommorna i mammas rabatt, sen kröp hon ner i potatislandet för att gräva i jorden. Missnöjet kommer sig av att undertecknad elakt nog lyfte upp henne ur potatislandet... ser ni den pyttelilla tanden? 11 månader skulle det ta innan den kikade fram.