Starten gick uppför en lång backe, så i min tävlingsiver fick jag känna på blodsmak i munnen och syra i benen med detsamma. Tänkte att detta kunde bli jobbiga varv. Men snart hittade jag rytmen och tempot, lade mig strax bakom juniortjejen Lia som var grymt startsnabb och kände in läget lite. Efter halva första varvet gick jag förbi och sen blev det solokörning kommande 4 varv. Skönt på sätt och vis att slippa ha någon i hasorna i de tekniska bitarna, blir så stressad av att känna att jag kanske bromsar upp någon. Men dåligt för viljan att verkligen pressa mig, utan någon att fajtas mot blir det svårt att få ut det där allra sista. Sen är jag lite för dålig på de svåraste partierna också för att fysiskt kunna maxa under en hel sån här bana.
Väl i mål som 3e cyklist och första dam fick Tomas som haft barnpassningen dra iväg på 5 varv, tävlandes mot klockan. Och det gjorde han bra, även om inte heller han fick till ett kanonlopp så hade han med den tiden landat först över mållinjen med ca 1 minuts marginal.
Ett bra pass fick vi bägge, helt kanon med den här typen av enkla arrangemang. En ordentlig genomkörarae och åtminstone för mig grymt bra teknikträning. Sen skadade det inte att vädret var på vår sida och bjöd på sol, så det var mysigt att hänga ute med barnen också.
Kurvtagning - inte min starka sida
Tomas gör det lite bättre...
...och en som håller på att lära sig!