Men det mesta har ett slut och plötsligt var det dags för Tomas att återgå till jobbet, och vi hann knappt tänka dagis innan nästan hela familjen började snora och klaga på halsont. Jag skrev ju om mitt knackiga frisktillstånd innan Sundsvall
Trail och det har fortsatt även denna vecka. Upp och ner olika dagar men helt klart viloläge. Bihålorna och halsen är det som spökar.
Lägg därtill dålig sömn och många långa timmar ensam med barnen som även de tycks nästan längta efter lite struktur och vardagsrutiner, för de har inte alls varit så harmoniska och sams som tidigare i sommar. Det har vart rätt tufft, ni vet när man
mer överlever än lever dagarna. Och det är trist att använda tiden på det sättet, slöseri liksom! Men när energin saknas är det svårt att komma ut det.
Vi skulle åkt till Umeå i helgen, jag Tomas och David för att cykla Obbola XC och få race:a lite, men pga hälsoläget får vi såklart ställa in. Det hade annars varit ett välbehövligt avbrott från att gå hemma och gnälla hela dagarna. Nu vet jag inte
vad jag har att riktigt träna för framöver, inga fler lopp är i sikte. Nog för att jag brukar ha lätt att motivera mig till träning även utan mål, men just nu känns det faktiskt rätt oinspirerat.
Men- jag vet att sådana här neggokänslor ofta är ytterst tillfälliga. För bara någon vecka sedan tyckte jag det var hur kul som helst på cykeln. Antagligen är det bara de senaste dagarnas förkylning som gör sin röst hörd.
Jag tror jag ska ta som lite tidig "säsongsvila", bli frisk och se om vi kan hitta några vardagsrutiner nu när dagis och skola kommer igång på riktigt. Sen ska jag fundera över mål framöver och vart jag är på väg någonstans.

Min knasiga trio. Tack sommaren för du levererar väder dag efter dag!

I brist på träningsbilder blir det bebisbilder ☺️