Maria Karlberg - Det är nu det börjar

David blir tre månader på söndag. Tre rätt rejält fantastiska smekmånader. Vi har varit lediga tillsammans hela familjen större delen av tiden, gjort en massa fina utflykter och haft tid både till vila och träning. Vet inte hur många timmar jag tillbringat på en filt på en badstrand, läsandes en bok, drickandes en kopp kaffe och passandes en bebis. För det mesta nöjd sådan. Många många timmar.

Mycket kaffe på filt

Med världens finaste bebis

Men i morse pussade vi pappan hejdå och ses på torsdag, nu börjar verkligheten med jobb och en del resor. Jag och barnen kör hemmavecka denna vecka också, det kändes jobbigare att få till lämningar och hämtningar än att ha alla hemma hela dagarna. Men nästa vecka är det dags för dagis och fritids igen. Gruvar mig brutalt inför bråk om påklädning (Sam) och försvunna gosedjur som absolut ska med i ryggsäcken (Frida)

Men denna vecka, eller till torsdag, är jag alltså solo med trion vilket innebär minimalt med träning. Har laddat upp för detta genom att träna på rätt bra senaste två veckorna så jag kan casha in några vilodagar utan en mental kollaps. Nästan 10 respektive 8 timmar har jag fått ihop och då är en del av detta löpning så helt ok dos. Har inte haft någon plan jag följt men även jag tycks ha drabbats av den landsomfattande stravahetsen och vart ute och jagat en del kronor.

Jag glömmer bort ibland att David bara är tre månader. Det känns som han varit hos oss längre, och kroppen känns ju liksom bra. Som vanligt nästan. Men jag tror jag gör klokt, framförallt vad gäller löpningen, att ta det lite lugnt. Jag ska inte öka mer där på ett tag, nu ligger jag på 2-3 pass/vecka och mellan 20-30km. På cykeln försöker jag få in ett intervallpass, gärna med huvudstimuli på syreupptagning, och ett "långpass" med (i bästa fall) inslag av tröskel. Eller så blir det ett par stravasegment istället. Vid närmare eftertanke har den där tröskeln bara dykt upp under ett långpass. Och tänker jag efter lite till har dom där långpassen knappt varit långa nog att kallas just långpass.

Men jag har i allafall cyklat en del. Ganska hårt ibland och lite längre ibland. Och det har varit riktigt roligt!

Men jag ska ju faktiskt springa ett lopp också på lördag. 10km trail här ute vid kusten och jag ser fram emot det jättemycket. Sen ska vi äta bullar och fira en sjuåring ute på klipporna ☺️ om jag överlever dessa dagar själv med barnen vill säga. Försöker i skrivande stund få bebis att somna om så jag kan fortsätta nattning av 5- och snart 7-åring. Av ljuden från deras rum att döma handlar det dock mer om att börja om än att fortsätta...

Ett eller två inomhuspass har det blivit också, sommaren till trots...