Maria Karlberg

Insåg när jag skrev rubriken att speciellt mycket vardag är det inte, om definitionen är som ordet säger "var dag". För denna hösten är det inte mycket som kommer att ske på rutin varje dag, utan det är tvärtom resor, hotell och nya kunskaper som ska matas in på löpande band. Mitt nya jobb innebär som jag skrivit innan först ett års utbildning som delvis sker på annan ort, och om våren innebar en mjukstart vad gäller jobb på annan ort så kan man lugnt säga att det drog igång på allvar nu efter semestern. Började med en vecka i Stockholm, och helgen som var tillbringades i Gävle där jag mötte upp Tomas och barnen för några dagar tillsammans med barnen kusiner. I lördags körde vi Furuvik i nästan 10(!) timmar. Kan lugnt säga att jag fått min del av folksamlingar för minst ett halvår. Tack och lov att vi inte bor i en storstad längre, jag får sånt sjukt stresspåslag i trängsel. Fy vad hemskt det är. Men Furuvik får man väl ändå säga levererade, särskilt innan lunch var det knappt några köer och barnen kunde springa mellan karusellerna. Framåt eftermiddagen blev det hemska köer, och eftersom vi bara hade köpt ett åkband till en vuxen och Tomas hade det så blev det lite svårt att tillgodose allas behov. Lilla David ÄLSKADE att köra bilarna som gick på en liten räls, men jag fick inte åka med honom utan åkband och försök förklara för en tvååring att han måste vänta på pappa som står i 30-minuterskö med storebror till spöktåget... där lärde vi oss något, nästa gång blir det åkband till hela familjen.

 

Grodorna var också kul, men bilarna var bäst!

En annan sak som är svårt med sådana här ställen är alla lockelser för barnen - nallar, ballonger, annat skräp och socker, socker, socker i alla former. Även om vi släpper lite på vår annars ganska strikta hållning så är det aldrig tillräckligt. Den där sockervadden dom fick har dom glömt efter en timme när det finns slush, godis, läsk och glass ÖVERALLT. Jag skulle kunna skriva mer om det här, det känns ibland som jag nästan ensam bedriver en kamp mot hela vår sockerstinna kultur som är omöjlig att vinna, men jag spar det. Vi var ändå på nöjesfält och då kan man inte räkna med annat. Efter ca 10 timmar, med avbrott för både lunch och middag, var vi rätt slut hela familjen och barnen däckade rätt fort den kvällen. Dagen efter for vi ut till havet och badade, det var relativt lugnt och skönt och lagom varmt. Alla barn var helnöjda och vi fick några riktigt sköna timmar.  

Kusingänget!

Hoppa 100 gånger nedför ett trappsteg, lika kul varje gång

 

Och nu efter lite tågstrul så är jag tillbaka i Stockholm. Om jag går in på träningsbiten så blev det en riktigt lugn vecka efter Salomon 27K, jag fick några riktigt fina cykelrundor i Sundsvalls nya Bikepark på Södra Berget men jag sprang nästan ingenting. Kände mig rätt löparsliten och ville vila inför den här bortaperioden, för när jag är hemifrån har jag ingen cykel så det blir mycket löpning de veckorna. Jag försöker varva med crosstrainer som det finns på de flesta hotellgym, men det blir ändå mer löpning än jag är van vid och lite rädd är jag att dra på mig någon ny skada. Har dessutom fortfarande känning av sätet ibland och får hålla igen, jag kan inte springa som jag vill riktigt.

 

Det här resandet kommer att göra att jag får ha ett litet annat upplägg, istället för att varva cykel och löpning i veckorna så kommer det blir perioder med nästan bara löpning och sen när jag är hemma får det bli mer cykelfokus. Men om jag bara håller för det så kanske det blir bra? Dock känns det fortfarande väldigt segt med löpningen, sprang ett långpass på 22k i förra veckan och var riktigt sliten som vanligt sista 5-7k. Försökte mig också på första passet med mer intensitet sedan Salomon27 med 3 x 3 km tröskel men jag klarade inte alls att hålla tänkt fart, det var riktigt segt. Vilade helt lördag och söndag, och idag måndag körde jag ett pass på löpbandet nu på eftermiddagen när jag checkat in på hotellet, 20 x 45/15 i 3,50 fart och 15s ståvila. Det kändes faktiskt bra, men jag misstänker att jag fick tag på ett glädjeband för det kändes inte som det gick riktigt i den farten det stod. Nu tänkte jag gå tillbaka ner och köra ett kort styrkepass, har äntligen bestämt mig för att ta tag i det där med styrketräningen igen. Nu om någon gång har jag ju tid för det, så fösöker köra korta pass med prehabfokus 2-3 ggr/vecka. Jag tycker ju att det är kul, jag har bara inte fixat att prioritera det det senaste året. Klurar lite på nya mål gör jag också, motivationen är det inget fel på, så det får kanske bli ett nytt inlägg med det snart!

Har ju faktiskt kört race också! Deltävling två i Jämtlandsserien MTB, Hingstrännet. Fick se mig slagen med knappa minuten av starka Cecilia Thomasson, men tyckte jag körde helt ok på den bitvis tekniska banan och är nöjd med loppet!