Maria Karlberg

När jag vaknar 01:30 och inte kan somna om. Jag är helt ensam hemma, barnen är hos min mamma och pappa och Tomas är på jobbresa. Om det är avsaknaden av Sam's grävande små armar och ben under min kropp, bebisens kullerbyttor eller mina egna malande tankar på stora förändringar som jag kommer skriva mer om sen som gör att jag inte kan somna om vet jag inte, men vid 03:30 ger jag upp och stiger ur sängen. Velar en kort stund om jag verkligen ska köra min timme på trainern med korta 30-sekundersintervaller som jag tänkt, nu när jag knappt sovit och känner mig inte helt i balans. Kanske ska jag bara ta täcket och krypa ner i soffan istället, titta på reprisen av "En plats i solen" (jepp, här är det Tablå-TV som gäller och jepp, jag älskar att se när överviktiga britter letar sommarbostad i Spanien eller annan soldränkt semesterort).

 

Men att ha en hel morgon bara för mig själv och inte ta tillvara på den för träning innan jobbet, det känns bara alltför bortkastat! Så jag drar på mig bibsen och hoppar upp på trainern. Som vanligt nuförtidien är de första 10 minutrarna tunga och obekväma och jag startar igång lite försiktigt, men så lagom till att benen börjar komma igång märker jag att sadeln sitter löst. Den här växande magen har gjort att jag får ändra positionen lite på sadeln för att det ska funka att cykla, vilket inte alls passar Tomas och då vi delar inomhuscykel blir det ett ständigt flyttande av sadeln. Och nu satt den alltså inte helt fast. Jag förbannar mig själv att jag inte sett till att ha de viktigaste verktygen inne, drar på mig vinterjacka över cykelbyxorna och går ut till garaget, hämtar insexnyckel och skruvar fast sadeln. Nu är jag dock ännu mer beslutsam att genomföra passet, när jag lagt så mycket fix på att få till det. Och tänk vad kropp och knopp överraskar ibland. Passet går fort och lätt, dom korta intervallerna sitter där dom ska och britterna får sitt sommarhus. 04:45 är jag klar, tar en dusch och gör i ordning frukost. Reprisen av Go Kväll tar över rutan medan jag skriver detta och käkar frukost i soffan. Snart ska jag myscykla till jobbet, dvs 10km mestadels utför utan hets. Nu är det bara att hålla tummarna att jobbet inte kommer kräva så mycket hjärnverksamhet idag...