Maria Karlberg

En tajt vecka kräver tajt träning
Phu, sitter på tåget mot Stockholm, helt för mig själv (ja förutom alla andra passagerare då) I eftermiddag ska jag möta upp Tomas som varit i storstan på jobb sen i måndags, och vi ska plocka ut en bröllopspresent i form av en hotellweekend! Bara vi, utan barn, till och med utan cyklar.  Och inte ska vi göra speciellt mycket, mest ta det lugnt, äta lååånga frukostar, träffa två vänner vi ser alltför sällan, gå ut och äta mat.... och så ska vi springa några vändor tillsammans, det var många många år sen.  Som jag ser fram emot det!

Har ju då varit själv med barnen hela veckan, eftersom Tomas vart i Stockholm. Det brukar gå att få in en del träning även dessa ensamveckor, men just denna var det ovanligt många sena möten på jobbet så jag har inte kunnat nyttja vår frikostiga friskvårdstid som jag brukar. Och visst, det är väl inte hela världen om det blir mindre träning nån vecka nu och då, men av en viss anledning jag skriver mer om senare kände jag att jag verkligen behöver träningen nu för att må bra och orka med dagarna. Och det gick, korta pass visserligen och jag har ännu inte fått in veckans styrka men det hoppas jag kunna lösa under helgen. Såhär har min träningsvecka sett ut:

Måndag- enda dagen jag hade fri morgon, Tomas skulle lämna barnen. Hade därför bokat in ett spinningpass, en hård bra start på veckan. Men, kvällen innan fick jag meddelande om att passet var inställd pga få anmälda. Ok, ställde om till utecykling, tänkte att jag kan ta en längre tur innan jobbet. Förberedde allt kvällen innan, tills jag kom på att jag glömt cykelskorna på badhuset där vi var tidigare idag. Plan C- jag springer till och från jobbet. 9km enkel väg i ett lätt snötäcke. Det var grymt fint, löpning kan man fasen lita på.

Tisdag- blev en VABdag med en hostig och snorig Sam. Hade planerat att klämma in ett spinningpass på lunchen men även denna gång fick jag byta ut spinningen, nu mot trainer och barnprogram. Gav mig på vinterns första 4-minutare och levererade siffror som jag ändå är hyfsat tillfreds med. Ca 40 min totalt, det är ungefär den tid Sam tycker är ok utan att bli uttråkad.

Ons- Lämnade barnen på morgonen och klämde sen in 40 min friskvård på gymmet som ligger på väg till jobbet. 35 min progressiv löpning, 8km totalt, och 5 min dusch (nej, jag sminkar mig inte till vardags)

Torsdag- späckat schema på jobbet, sen hämtning av barn och sen skulle både min och barnens väska packas inför helgen, efter att maten lagats och tänder borstats och ja, ni vet. Det fick bli ett kort tidigt pass på trainern. 8x30sek maxintervaller, 30 min totalt, sen vaknade Sam. 

Fredag- det är idag det. Startade med en skön vinterpromenad från brorsans hus ner till tågstationen. Väl i Stockholm tänkte jag få till den där styrkan jag inte hunnit med under veckan innan Tomas slutar jobbet, då sticker vi ut och springer en sväng. TILLSAMMANS!!! Wohoo, bara det. 

(null)
VAB-intervaller
(null)
Soffhäng med en krasslig Sam
(null)
Svettiga 30-sekundare!

Det går kanske inte att bygga någon storform på pass mellan 30-45 minuter, men de funkar perfekt att klämma in under en hektisk vecka. Dom där gångerna när man får anpassa träningen efter livet istället för tvärtom. Och jag lovar, 30 minuter räcker för att bli svinigt trött och glad i själen för resten av dagen.